CBAM:s första pris — €75,36 per ton CO₂
€75,36
CBAM:s första officiella pris per ton CO₂ — beräknat som snittet av Q1 2026:s ETS-auktioner.
Den 7 april publicerade EU-kommissionen det första officiella CBAM-priset, beräknat som genomsnittet av Q1 2026:s ETS-auktioner. För svensk industri är siffran lägre signal än man kunde önskat — men ramverket fungerar.
Miljöriktigs redaktion
Veckans nyhet
Den 7 april 2026 publicerade EU-kommissionen det första officiella CBAM-priset (Carbon Border Adjustment Mechanism), satt till €75,36 per ton CO₂. Priset beräknas som genomsnittet av EU ETS-auktionspriserna under första kvartalet 2026 och kommer att uppdateras kvartalsvis.
CBAM-systemet trädde formellt i kraft 1 januari 2026 men själva certifikatförsäljningen är uppskjuten till 1 februari 2027. Importörer av järnstål, cement, aluminium, gödningsmedel, elektricitet och vätgas behöver registrera och rapportera inbäddade utsläpp för 2026 års import.
Värdering enligt våra fyra principer
Effekt över symbolvärde — på god väg, men med fotnot
Att CBAM överhuvudtaget existerar och har ett pris är en effekt- seger. Mekanismen är konstruerad för att förebygga carbon leakage och har redan dokumenterad styrande effekt på utländska producenter som börjat justera sina processer för att kvalificeras för lägre CBAM-tariff.
Fotnoten: €75,36 är lägre än det pris (omkring €100) som flera analyser bedömer behövs för att fullt ut neutralisera carbon leakage-risken. Pristrenden under 2026 är dock uppåtgående och vid årets slut kan man hamna nära den nivån.
Sveriges hävstång — direkt och dokumenterad
Svenska aktörer var bland de mest pådrivande i CBAM-utformningen under 2022–2024. Sveriges position som basindustriland med framskjutna fossilfria producenter ger landet både moraliskt och analytiskt mandat i frågan. Hävstångsrapporten 2026 räknar med att fullt fungerande CBAM kan ge undvikna utsläpp om cirka 25 Mton/år — fem gånger Sveriges hela årliga utsläppsminskning.
Förändringar staplas — bekräftat
CBAM är ett tydligt exempel på politik som låser sig successivt. Det började med rapportering (2023–2025), gick till definitiv fas (1 januari 2026), och nu kommer faktisk avgift (februari 2027). Varje steg har förankrats med ökande politiskt deltagande från utländska producenter — vilket gör reversering allt svårare.
Långsiktighet över mandatperioder — testat
CBAM överlevde det europeiska parlamentets val 2024 utan strukturella förändringar — viktigt prov på politisk hållbarhet.
Praktiska konsekvenser för svensk industri
Stålexportörer (SSAB m.fl.): prissättningsfördelen för fossilfritt stål i Europa förstärks. CBAM gör konventionellt importerat stål dyrare med €100–€200 per ton vid full implementering.
Cementtillverkare (Cementa): oklarare bild — CBAM omfattar cementimport men exkluderar inrikes EU-handel. Svensk export till tredjeland gynnas inte direkt.
Vätgasaktörer: fossilfri vätgas får med CBAM en automatisk prisfördel mot icke-EU-producerad grå vätgas. Detta är en av de underrapporterade effekterna av CBAM.
Importörer: svenska företag som importerar berörda varor från tredjeland (Kina, Turkiet, Indien) behöver registrera embedded emissions från 2026:s import för deklaration 2027.
Vad vi följer härnäst
- CBAM:s utvidgning till nya sektorer (debatt under H2 2026)
- Pristrenden Q2 2026 — om €100 nås före årsslut
- Tredje länders motåtgärder (USA, Kina har bägge antytt reciprocitetsmekanismer)
- Hur CBAM-intäkter återinvesteras i EU-budgeten