Remissvar
Våra svar till utredningar och förslag
Vi lämnar regelbundet remissvar på utredningar och förslag som berör svensk och europeisk klimatpolitik. Vår metod är konsekvent: vi tar inte ställning till politiska intentioner, utan granskar konsekvenser mot vår metodik — kostnad per ton CO₂e undviken, långsiktig stabilitet, och möjlig hävstång.
Samtliga remissvar är publika. Vi rapporterar både vad vi tillstyrker och vad vi avstyrker, med samma transparens.
Kronologiskt
Senaste remissvaren
- Synpunkter
Synpunkter: Klimatpolitiska rådets årsrapport 2026
Rådets bedömning att regeringens politik är otillräcklig är välgrundad i det den mäter — men för att bli politiskt användbar måste kritiken kompletteras med en parallell granskning av hävstångsåtgärderna utomlands. Annars riskerar debatten att fastna i territoriell utsläppsbokföring.
- Remissvar
Remissvar: Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering (SOU 2026:27)
Vi tillstyrker förslagets lättnader för små och medelstora företag, men avstyrker neddragningar för företag över 5 000 anställda. Hållbarhetsdata är inte i sig en åtgärd — men marknader fungerar bara så bra som datan de har att navigera efter.
- Synpunkter
Synpunkter: Sveriges nationella klimatplan (april 2026)
Att Sverige för första gången har en formell plan för nettonoll 2045 är en strukturell vinst i sig. Planen är dock svag på två områden där vi följer policy-utvecklingen särskilt nära: hävstångsåtgärderna utomlands saknas, och tidsmässig samordning med EU:s 90-procentsmål för 2040 är inte explicit gjord.
- Synpunkter
Synpunkter: Statligt stöd för en mer effektiv energianvändning i företag
Industriell energieffektivisering har bland de bästa kostnadseffektivitets-värdena i klimatpolitiken — många åtgärder ger negativ kostnad. Statligt stöd kan ändå rättfärdigas där kapitalmarknadsbrister finns. Vi ser tre saker att undvika i utformningen.
- Synpunkter
Synpunkter: Tidigare avslut av elcertifikatsystemet
Elcertifikatsystemet har gjort sitt jobb. Att avsluta det tidigare än 2035 är försvarbart — men endast om det görs i ordnad form, med tydliga övergångsregler för befintliga investerare och en plan för vad som ska bära förnybart i nya investeringsbeslut.
- Remissvar
Remissvar: Industrial Accelerator Act (COM 2026/956)
EU-policy är en av Sveriges största enskilda klimathävstänger. Vi tillstyrker förordningens huvudinriktning men har tre konkreta synpunkter: teknikneutralitet, statsstödskontrollens kalibrering, och balans mellan inhemskt skydd och export-konkurrenskraft.
- Remissvar
Remissvar: Fortsatt inkludering av pappers- och massaindustrin i EU:s utsläppshandelssystem
Vi tillstyrker fortsatt inkludering. Utsläppshandel är det enskilt mest kostnadseffektiva styrmedel som svensk klimatpolitik förfogar över. Att exkludera en sektor — oavsett vilken — försvagar incitamentsstrukturen för alla.
- Remissvar
Remissvar: Utvidgat tillsynsansvar för Kemikalieinspektionen
Vi tillstyrker huvuddragen — tillsyn är en av de förändringar som staplas — men avstyrker att mandatet utvidgas utan att resurser följer. En myndighet med större ansvar än kapacitet skapar förväntan om reglering som inte upprätthålls.
- Remissvar
Remissvar: Miljömålsberedningens betänkande — Sveriges nationella klimatmål, uppdaterat etappmål till 2030 (SOU 2025:107)
Vi tillstyrker bevarandet av ambitionsnivån. Vi avstyrker basårsbytet från 1990 till 2005 så som det är formulerat — den föreslagna omräkningen ger en numerisk bana som ser snällare ut, utan att den faktiska utsläppsminskningen blir större. Det är ett kommunikativt problem som riskerar långsiktig trovärdighet.