Veckobrev
Kompassen
Kompassen är vårt veckobrev. Vi värderar veckans klimatnyheter mot våra fyra principer. Nyktert. Utan alarm. Ingen reklam.
Det tar fem minuter att läsa. Det kommer på söndagar. Det skickas inte ut igen om du inte öppnar det. Vi gör inga A/B-tester på dig.
Arkiv
Senaste utgåvorna
- Nr 16
Havsvinden, Försvarsmakten och det osäkra läget — varför Sverige saknar en doktrin för avvägningen
Den 4 november 2024 avslog regeringen 13 ansökta havsvindsparker i Östersjön efter Försvarsmaktens negativa yttranden. Inget har lossnat efter NATO-medlemskapet några månader tidigare. Samtidigt har försvarsbudgeten vuxit till 2,4 procent av BNP med riktning mot NATO:s nya mål om 3,5 procent till 2030, medan klimatanslagen skurits. Två legitima prioriteringar krockar utan publicerad avvägningsdoktrin — och just opaciteten, inte avvägningen i sig, är där problemet sitter.
Läs utgåva - Nr 15
Att återställa biodiversitet — vad vetenskapen vet, vad vi gissar, och vägen mot evidens
Den danska konflikten om naturnationalparker och hästryttare har en djupare fråga gömd under sig: finns det objektiva vetenskapliga fakta för hur biodiversitet bäst återställs — och om inte, vad kan göras för att flytta politiken mot mer vetenskapligt beprövade metoder? Svaret är inte binärt. Vissa interventioner har en evidensgrad som närmar sig konsensus; andra är experimentella; en handfull är i praktiken evidensfri symbolik. Svensk biodiversitetspolitik blandar idag dessa nivåer utan distinktion, och det är delvis därför vi kommer att få samma typ av politiska sårbarhet som Danmark när Naturvårdsverket lämnar sin nationella restaureringsplan i september. Vi gör en hierarkivärdering.
Läs utgåva - Nr 14
Varmare havsvatten når Grönlands glaciärer — vad det betyder för Nordatlanten och Skandinavien
Tre forskningsbidrag de senaste tolv månaderna har gjort bilden tydligare än den var i IPCC AR6 (2021). Varmt atlantvatten är en avgörande drivare av Grönlands islossning, och nya mätningar vid Petermann och fiberoptiska studier under flytande tungor har förfinat förståelsen av hur. Vi sammanfattar vad som är observerat, vad som är modellerat och vad som är spekulation — och tittar nyktert på vad det betyder för Skandinavien fram till 2100.
Läs utgåva - Nr 13
Lancet Countdown Europarapporten 2026 — hälsa som klimatpolitikens underskattade hävstång
Den 21 april publicerade Lancet Countdown in Europe sin tredje storskaliga rapport om klimatförändringens hälsoeffekter på kontinenten. Den kvantifierar det som svensk klimatdebatt sällan mäter: hur stor andel av fossilberoendets skada som redan idag syns i dödsfall, sjukdom och arbetsförmåga. Rapporten gör det mer intressant för den som söker en inramning av klimatpolitiken som faktiskt håller över mandatperioder än man kunde tro.
Läs utgåva - Nr 12
Last mile elektrifieras — och det är en av få omställningar som redan skalar utan subvention
Av alla transportsegment är last mile-leveranser det som elektrifieras snabbast, och gör det till stor del på egna ekonomiska meriter. Det är en lågmäld strukturell förändring som sällan hamnar i nyhetsflödet — men som förtjänar det, just för att den är så tråkigt effektiv.
Läs utgåva - Nr 11
Kriget och klimatet — vad vi kan och inte kan säga
Spänningen mellan USA och Iran har stigit under april och en öppen konflikt är inte längre ett osannolikt scenario. Vi har fått frågan vad det skulle betyda för klimatet. Det ärliga svaret är att det finns både tydliga och osäkra effekter — och att båda de enkla berättelserna, 'krig är katastrof för klimatet' och 'krig tvingar fram grön omställning', är fel.
Läs utgåva - Nr 10
CBAM:s första pris — €75,36 per ton CO₂
Den 7 april publicerade EU-kommissionen det första officiella CBAM-priset, beräknat som genomsnittet av Q1 2026:s ETS-auktioner. För svensk industri är siffran lägre signal än man kunde önskat — men ramverket fungerar.
Läs utgåva - Nr 09
EU 2040-målet är fastställt — vad det betyder för Sverige
Den 5 mars antogs det interimistiska målet om 90 procent reduktion till 2040, varav 85 procentenheter måste göras inom EU. Femårsfönstret mot Sveriges nettonollmål 2045 förändrar planeringen för svensk industri.
Läs utgåva