Kompassen nr 11 — Kriget och klimatet — vad vi kan och inte kan säga

Veckans fråga

Vi publicerar normalt inte hypotetiska analyser. Men frågan om en USA–Iran-konflikts klimateffekter har kommit in från flera prenumeranter den senaste veckan och förtjänar ett nyktert svar. Denna utgåva är alltså scenariobaserad — inte en prediktion — och bygger på publicerad forskning från Watson Institute (Brown University), Scientists for Global Responsibility, EHPA, IEA och BloombergNEF.

Vi gör två saker: vi kvantifierar de direkta och indirekta klimateffekterna så gott det går, och vi extrapolerar vad en utdragen oljepris-chock skulle göra för andra energislag.

Värdering enligt våra fyra principer

Effekt över symbolvärde — analytiskt krav

Ämnet lockar till symbolhantering åt båda håll: pacifistisk argumentation vill att krig alltid ska vara klimatskadligt, energipolitiska hökar vill att oljeberoendet ska motivera acceleration. Ingendera positionen överlever siffrorna. Vi sorterar på kvantifierade effekter, inte på narrativ.

Sveriges hävstång — indirekt men real

Sverige har ingen direkt diplomatisk vikt i konflikten. Hävstången ligger i de andrahandsmarknader som utlöses: CBAM-skyddat fossilfritt stål blir konkurrenskraftigare, Nibe/CTC får orderingång på värmepumpar i Nord- och Västeuropa, Vattenfalls SMR-program blir politiskt svårare att backa. Svensk försvarsindustri (Saab, GKN) får samtidigt ökade utsläpp som inte räknas i Sveriges territoriella bokföring.

Förändringar staplas — med asymmetrisk riktning

Historiska oljepris-chocker (1973, 1979, 2022) har alla gett strukturella energiskiften som varade längre än krisen själv. Men de har också gett 20+-åriga LNG-kontrakt, återöppnade kolkraftverk och nya oljelicenser. Både de gröna och de fossila spåren låser sig. Nettot blir först negativt, sedan positivt.

Långsiktighet över mandatperioder — testas hårt

En energikris trycker på alla politiska pauseknappar samtidigt. CBAM, ETS, F-gasreglering, 2040-målet — alla är formellt skyddade av EU-lag, men reell implementering kan halka via undantagsmekanismer. Hur dessa ramverk står pall är det enskilt viktigaste att följa under ett konfliktförlopp.

Konkreta utsläppseffekter

Direkt militära utsläpp

US DoD är världens största institutionella petroleumkonsument med omkring 50–60 Mt CO₂e per år i fredstid (Crawford, 2019, uppdaterad 2022). En intensiv 3–6 månaders luftkampanj mot Iran beräknas lägga 15–25 Mt CO₂e ovanpå detta — ungefär lika mycket som Sveriges territoriella årsutsläpp. Siffran inkluderar inte utsläpp från förstörda mål.

Oljeinfrastruktur

Iran producerar ~3,2 Mbpd. Hormuzsundet passerar ~20 procent av världens sjöburna olja och ~20 procent av LNG:n. Worst case är Kuwait 1991-analogin: de 600+ brinnande oljekällorna släppte ut omkring 500 Mt CO₂ på ett halvår, plus massiva sot- och svaveldepositioner i Persiska viken — redan ett av världens ekologiskt mest stressade hav. Denna post är den enskilt största potentiella utsläppseffekten.

Nukleära anläggningar

Natanz och Fordow hanterar anrikning. Inventariet är UF₆, inte härdmaterial, vilket begränsar den radiologiska spridningspotentialen jämfört med en reaktorolycka. Bushehr är en annan klass: ett civilt kärnkraftverk i drift sedan 2011. IAEA har konsekvent markerat Bushehr som röd linje, och en riktad attack skulle kunna ge en regional kontaminationshändelse med decennier av ekologiska följder.

Sjöfart och omdirigering

Ett stängt Hormuz tvingar rutter runt Godahoppsudden — omkring +3 000 sjömil per LNG-last från Qatar till Europa, ~40 procent ökade fartygsutsläpp per ton last. Jämför Röda havet/Suez- störningen sedan 2023, där Clarksons uppmätte +13 Mt CO₂/år enbart från containertrafik.

Extrapolering: vad oljepris-chocken gör för andra energislag

Varje varaktig ökning om $10/fat ger enligt BloombergNEF ungefär +0,5–1,0 procentenhet i global BEV-marknadsandel inom 12–18 månader, med dubbel effekt i Europa. En prisnivå över $100 i 12+ månader skulle sannolikt accelerera EU:s 2035- förbud de facto — marknaden når brytpunkten före lagen. Viktigare än nybilsförsäljningen är att begagnatvärdet på ICE- bilar kollapsar snabbare, vilket påverkar den 12 år gamla medianbilen i Europa.

Värmepumpsförsäljningen i EU steg +38 procent under 2022 (EHPA) — men föll tillbaka 2023–2024 när gaspriset normaliserades. Lärdomen: strukturell adoption kräver varaktig pristrend, inte spike. Vid $120+/fat under minst ett år blir oljeeldning dyrare än värmepump överallt utom extremt kalla platser, med potentiell undvikelse på 15–25 Mt CO₂/år vid full konvertering av Europas ~18 miljoner oljeeldade hushåll. Realistisk tidsram: 3–5 år, begränsat av installationskapacitet.

Kärnkraft gav 1973 Messmer-planen i Frankrike (56 reaktorer på 15 år — fortfarande rekordet) och 2022 slutet för flera EU- länders utfasningspolitik. En utdragen konflikt skulle befästa finansieringsflödet för SMR och storskalig kärnkraft i Europa. Effekt på utsläpp före 2035: försumbar. Effekt 2035–2050: potentiellt stor.

Sol och vind är inte direkta substitut för olja (olja utgör under 1 procent av global elproduktion) men gynnas indirekt när gas- kopplat elpris stiger och PPA-ekonomin förbättras. IEA mätte +24 procent utfall mot 2021-prognosen för solkapacitet 2023, varav ungefär en tredjedel attribuerat till 2022-chocken. Motkraften: räntehöjningar från oljepris-inflation slår hårdare mot kapitalintensiv förnybar än mot driftsberoende fossil. 2022–2023 sköts 15–20 procent av planerade havsvinds- projekt i USA/UK upp.

Biodrivmedel och HVO blir vid $120/fat lönsamma utan subvention i tunga transporter och flyg. Baksmällan: råvarutryck på animaliska fetter och begagnad matolja kan leda till avskogningsrisk via palmoljesubstitution om regelverket inte håller — en dokumenterad effekt från 2008 års första biobränsleboom.

Grön vätgas blir relativt konkurrenskraftigare mot grå. Men absolut vätgasetterfrågan kan sjunka om industriproduktionen dämpas av recession — IEA:s Hydrogen Review 2024 noterade just detta mönster under 2022–2023, tvärtemot det vanliga narrativet.

Energieffektivisering är den underskattat största posten. Japan efter 1973 sänkte sin energiintensitet med cirka 30 procent på 15 år. Det syns inte i något enskilt teknikslag men är den största kumulativa effekten i varje historisk oljepris-chock.

Hierarki efter sannolik storlek

Kategori	Kort sikt	Medellång	Varaktighet
Energieffektivisering	Stor	Stor	Permanent
Värmepumpar	Medel	Stor	Kräver varaktig prishöjning
Elbilar	Medel	Stor	Permanent
Biodrivmedel	Stor	Medel	Reverserbar
Sol och vind	Medel	Medel	Räntekänslig
Kärnkraft	Försumbar	Medel	Strukturell
Vätgas	Negativ	Medel	Osäker

Två asymmetrier som talar emot enkla slutsatser

Fossila motrörelser. 2022 gav inte bara värmepumpsboom — det gav också +180 Mt CO₂ från kol-återuppväckning i EU, nya LNG-terminaler med 20+-åriga kontrakt, och återupptagen licensiering i Nordsjön. USA:s "drill baby drill"-respons på en Hormuz-stängning skulle troligen överträffa alla gröna vinster under krigets första 12 månader.

Kapitalflykt från tillväxtmarknader. Oljepris-chocker skickar dollar tillbaka till USA via petrodollar-flöden och räntehöjningar. Solcells- och batteriutbyggnad i Indien, Brasilien och Indonesien — där den faktiska utsläppstillväxten ligger — bromsas kraftigt. Under 2022–2023 sjönk icke-OECD:s förnybarinvestering med 11 procent i reala termer trots högre fossilpriser.

Sammantaget: en USA–Iran-konflikt skulle troligen accelerera klimatomställningen i OECD men fördröja den globalt under 1–3 år, för att sedan ge ett strukturellt positivt nettoutslag från ungefär år 3–5. Det är den enda utsaga som data stöder.

Praktiska konsekvenser för Sverige

Basindustri: SSAB, H2 Green Steel/Stegra och Boliden får förstärkt prisfördel via CBAM och oljepris-chock. Investerings- klimatet förbättras snarare än försämras.

Värmepumpstillverkare: Nibe, CTC och Thermia får export- hävstång mot kontinenten. Den svenska hemmamarknaden är redan ~95 procent konverterad.

Försvarsindustri: Saab och GKN:s klimatavtryck ökar. Detta redovisas inte i Sveriges territoriella bokföring men är en del av det globala utfallet.

Energiberedskap: Sveriges direkta gasimport är liten, men LNG-priset smittar elpriset via kontinentens gaskoppling. Vattenfalls SMR-program och fjärrvärmens biobränsle-baslast blir politiskt mer robusta.

Klimatbudget: ökad försvarsbudget konkurrerar med klimat- anslag. Detta är den viktigaste inhemska politiska effekten att följa under H2 2026.

Vad vi följer härnäst

Hormuzsundets faktiska passageraktivitet (AIS-data)
EU:s implementeringsbeslut för CBAM, ETS och 2040-målet under ett scenario med energipriskris
Oljepris-nivå och varaktighet — $100+/fat i 12+ månader är tröskeln för strukturella skiften
IAEA:s ställningstaganden kring kärnteknisk infrastruktur
Svenska regeringens budgetprioritering försvar vs. klimat inför BP27

Kriget och klimatet — vad vi kan och inte kan säga