Synpunkter
Synpunkter: Tidigare avslut av elcertifikatsystemet
Elcertifikatsystemet har gjort sitt jobb. Att avsluta det tidigare än 2035 är försvarbart — men endast om det görs i ordnad form, med tydliga övergångsregler för befintliga investerare och en plan för vad som ska bära förnybart i nya investeringsbeslut.
- Publicerad
- Författare
- Miljöriktigs redaktion
- Lästid
- 2 min
PDF kommer inom kort.
Sammanfattning
Detta dokument är inte ett formellt remissvar utan synpunkter inför kommande remissomgång. Vi bedömer att ett tidigarelagt avslut av elcertifikatsystemet — från 2035 till exempelvis 2030 — är försvarbart i sak. Två villkor är dock avgörande: ordnad övergång för befintliga producenter, och en explicit plan för hur framtida förnybar utbyggnad ska finansieras eller styras utan elcertifikat.
Varför systemet har gjort sitt
Elcertifikatsystemet infördes 2003 som ett kostnadseffektivt styrmedel för att accelerera utbyggnaden av förnybar elproduktion. Det fungerade. Sverige nådde målet 28,4 TWh ny förnybar elproduktion fyra år före plan, till en samhällsekonomisk kostnad som retrospektivt bedöms ha varit betydligt lägre än alternativen (direkta investeringsstöd, fast inmatningstariff).
Sedan 2018 har systemets prismekanism fungerat allt sämre. Certifikat- priserna kollapsade när målet uppnåddes och ny vindkraft byggts ut även utan systemets stöd, eftersom landbaserad vindkraft blivit den enskilt billigaste energikällan i Sverige. Systemet ger idag en marginell intäktspåverkan på producenterna och en marginell kostnadspåverkan på elkonsumenterna.
Att fortsätta ett styrmedel långt efter att det fyllt sitt syfte är inte neutralt. Det innebär administrativ börda, risk för marknadsdistortion och — viktigast — att politiskt utrymme upptas av en debatt om något som redan är avgjort.
Synpunkter inför remiss
En ordnad övergång är viktigare än det exakta avslutsdatumet
Många investeringsbeslut är fattade med utgångspunkt i nuvarande system. Att förkorta löptiden måste hanteras varsamt — annars uppstår investerarosäkerhet som påverkar ALLA framtida förnybarainvesteringar i Sverige negativt, även de utanför certifikatsystemet.
Vi förordar att befintliga anläggningar behåller sin tilldelning enligt ursprungliga villkor — det vill säga ingen retroaktivitet — men att inga nya anläggningar tas in i systemet efter 2026. Det balanserar investeringsskydd mot tidsplanering.
Vad ersätter styrningen?
Elcertifikatsystemets avveckling lämnar en luka som inte automatiskt fylls av marknadsmekanismer. För:
- Småskalig solel finns redan andra stödsystem (skattereduktion, nettodebitering).
- Storskalig vindkraft är konkurrenskraftig utan stöd.
- Vågkraft, geotermisk, biogas-baserad elproduktion är teknik- segment där svensk innovation finns men marknadsförutsättningar saknas. Här riskerar avslutet att stoppa pågående pilotprojekt.
Vi föreslår att regeringen samtidigt med beslut om elcertifikatets avslut redovisar en plan för hur de små men strategiskt viktiga teknik segmenten ovan ska bära sig. Annars finns risk att vi förlorar forskningsfronten i sektorer där svenska aktörer är ledande.
Politiska aspekter — en notering
Elcertifikatsystemet har varit blocköverskridande sedan införandet. Att avsluta det är ett av de få klimatpolitiska beslut där bred majoritet faktiskt går att uppnå. Det är värdefullt i sig — politik som håller över mandatperioder byggs av just sådana ordnade beslut. Vi uppmuntrar regeringen att söka aktiv majoritet för avslutet, inte genomdriva det med knapp marginal.
Sammanfattande position
Vi ställer oss positivt till tanken på ett tidigare avslut av elcertifikatsystemet. Det är ett konstruktivt och välbehövligt beslut. Vårt huvudbudskap inför kommande remiss är dock att teknisk avveckling inte bör ske utan parallell plan för (a) befintliga investerares skydd och (b) hur de teknikspår som behöver fortsatt stöd ska bäras. Avslutet i sig är en möjlighet — men kan göras både bra och dåligt.