«Vindkraften är olönsam och lever på subventioner»

Påståendet

Att svensk vindkraft är strukturellt olönsam och bara fortsätter byggas för att skattebetalarna håller den under armarna. Formuleras ofta via Sandström/Steinbeck-studien (71 procent av verken redovisar förlust) och Vattenfalls VD-uttalanden, med slutsatsen att utbyggnaden bör stoppas och att föreslagen närboende-kompensation är ytterligare en subvention i raden.

Vad som stämmer

Att en stor andel av befintliga verk redovisar bokföringsmässiga förluster 2024–2025. Att SE3/SE4-priserna pressats av både hög utbyggnadstakt av väderberoende kraft och kontinental gasprisexponering via kablar — kannibaliseringseffekten är reell. Att projektägare som byggde 2019–2022 till höga CAPEX-nivåer har svårt att få tillbaka investeringen i lågprismiljö. Att elsystemet behöver mer planerbar produktion söder om Dalälven för att vindkraften ska kunna värderas rätt.

Vad som inte stämmer

Att detta innebär att tekniken är subventionsberoende. Tre problem:

1. Elcertifikatsystemet är avvecklat sedan 31 december 2021. Nya vindkraftsparker byggs idag utan produktionsstöd. Merparten av nybyggnation finansieras via långsiktiga företags-PPA:er (kraftköpsavtal) där industriella köpare låser in priset.
2. LCOE ≠ bolagsbokföring. Nybyggd landbaserad vindkraft har enligt Energimyndigheten en produktionskostnad på 23–28 öre/kWh — lägst bland alla nybyggda kraftslag i Sverige. Att äldre verk med hög CAPEX redovisar förluster idag säger ingenting om vad ny kapacitet kostar att bygga.
3. Kompensation är inte subvention. Förslaget i Prop 2025/26:239 (14 april 2026) om 0,5–2,5 promille av intäkterna till fastighets­ ägare inom nio gånger tornhöjden är en ersättning från projekt­ ägaren till närboende — inga offentliga pengar, inget stöd till produktionen.

Vad siffrorna säger

Svensk vindkraft levererade cirka 35 TWh 2024 — ungefär en femtedel av elproduktionen — och har pressat ned årsmedelpriset i SE1 och SE2 betydligt jämfört med ett kontrafaktiskt scenario utan utbyggnad. IEA:s Electricity 2026 bekräftar bilden globalt: landbaserad vind och sol är idag billigaste nybyggda kraftslag i samtliga OECD-länder utom ett fåtal undantag. Att enskilda bolag gör förlust betyder att de byggde dyrt till en marknad som sedan ändrades — inte att elsystemet subventionerar dem.

Kommunalt veto stoppade enligt Green Power Sweden nästan all planerad vindkraft under 2025. Det är den reala flaskhalsen idag, inte bristande lönsamhet.

Slutsats

Myten blandar samman tre olika frågor: systemkostnad (låg), bolagsbokföring för tidigare byggda verk (pressad av prisras), och offentligt stöd (avvecklat sedan 2021). Att dra slutsatsen att vindkraften är subventionsberoende för att äldre verk går med förlust är som att säga att bostadsmarknaden är statsstödd för att fastighets­ bolag gjorde förluster 2023. Det som behövs är snabbare tillstånds­ prövning och mer planerbar produktion söder om Dalälven — inte ett stopp för den billigaste nybyggda kraften i landet.

Källor

• Energimyndigheten, Produktionskostnader för el 2024
• IEA, Electricity 2026
• Svensk Vindenergi, Den svenska vindkraftens ekonomi (2025)
• Regeringen, Prop. 2025/26:239 — Ersättning till närboende av vindkraft
• Green Power Sweden, Kommunalt veto 2025 — tillståndsstatistik
• Affärsvärlden, Professorer svarar Nøland: Vindkraften klarar sig utan stöd (2026)